Category: Politik & Samhälle

Hur kan en sådan här människa få sitta som partiledare i en demokrati?

Det är citat från Uppdrag Granskning hösten 2004 men de tål att upprepas:

När vi skriver om de sociallistiska länderna i Röd Press bör vi inrikta oss på att avslöja borgarnas myter… inte sprida dem vidare

Lars Ohly efter en kritisk artikel i Röd Press, om förhållandena i DDR

Nä mina kamrater, Sverige är en imperialistisk stat. En liten, men hungrig imperialistisk stat

Partikongressen 1987

Om jag fick välja i ett allmänt val mellan Fidel Castro och George Bush så skulle jag välja Fidel Castro

Föredrag för studenter i Lund

Vi får aldrig acceptera ett demokratibegrepp som står höjt över klasskampen

Inskränkningar i demokratiska fri- och rättigheter kan användas i arbetarklassens intresse

Lars Olhy, debattinlägg i Kommunistisk ungdoms interna tidning 1983

Jag står för en modern leninism baserad på klasskamp

Lars Ohly våren 1999 Intervju i engelska tidskriften Renewal

Janne: Leninist?
Lars Nej.
Janne: När upphörde det? När slutade du att vara det då?
Lars: Det var ju ett begrepp som via använde på i ungdomsförbundet i början på åttiotalet

Uppdrag Granskning SVT 2004

Jag anser inte man kan göra en trovärdig avbön av sådana uttalande.

* DN – Nyheter – Ödmjukhet och behärskad besvikelse

Marita Ulvskog sade till DN att partiets egna opinionsundersökningar, som inte offentliggörs, ‘håller oss på betydligt bättre humör’ än till exempel Ruab-siffrorna.

Ibland vet man inte om man skall skratta eller gråta. Det är är ju ett uttalande som platsar i gamla Sovjetunionen: “Kamrat Ordförande tackar för folkets förtroende när de omvalde honom med 100,0% av rösterna”.

Ärligt talat, litar man verkligen mer på egna internt beställda opinionsundersökningar än på externa, oberoende sådana? Ytterligare ett exempel på hur långt bort från verkligheten den socialdemokratiska toppen lever.

[via “jan kallberg”:http://kallberg.blogs.com/jan_kallberg/2005/03/pseudo_living.html]

Såg början av “Debatt”:http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=2220 ikväll.
Lars Ohly (v) debatterade med Maria Rankka, från näringslivets tankesmedja Timbro. Fullständigt menigslöst enligt min mening.
Det är som att be en katt och en hund att debattera om vilket djur som är bäst.
De fyrade av sina åsikter djupt nere från skyttegravarna och det fanns ju inte en chans att någon skulle vackla och ge den andre ens lite rätt i någon åsikt.

Christian Gergils, vinnare av Farmen: Skärgård, har skrivit på Svenska Dagbladet: SvD: Farmen skildrar välfärdsstatens undergång

Dokusåpan visar verkligheten, däri tror jag styrkan ligger. En delvis styrd och regisserad verklighet, men med verkliga människor som reagerar och agerar med sina faktiska värderingar, åsikter och personligheter.
Med Farmen lyckas TV4 visa hur stora delar av en grupp ligger och latar sig (mer bestämt: lägger sig på bryggan och solar) samtidigt som den gård de är satta att ansvara för snabbt förfaller. En minoritet tvingas arbeta hårt för att djuren trots allt ska skötas, fiskeredskapen vittjas och maten lagas. Men de flitiga mobbas av de lättjefulla, som styr genom ständiga hänvisningar till majoritetens och de högröstades rätt. Kritiker hånas inför gruppen och tystnar (med något undantag).

Han har en poäng, tycker jag.

Johan Norberg rapporterar från “Bloggforum”:http://www.bloggforum.se/ och från “publicistklubben”:http://www.publicistklubben.se/.

smedjan.com 2004-11-18: Fria bloggar mot nervösa medieeliter

Det tog bara femton minuter att ta mig från överfulla Bloggforum till ännu mer överfulla Publicistklubben i måndags kväll, men det hade lika gärna kunnat vara i en annan galax.

Och då tänker jag inte på skillnaden mellan Internetworlds pigga, ljusa lokaler i Vasastan i Stockholm och publicistmötet i Kulturhuset som inte verkade kunna bestämma sig för om det var en exklusiv klubb eller ett nedsuttet fik. Och jag tänker inte på skillnaden mellan pigga bloggare i alla färger och frisyrer som inmundigade termoskaffe och bananer medan de knapprade på datorer, och de kulturuniformerade journalister som drack öl och vin medan de fingrade på kultursidorna.

Den stora skillnaden var mental. På det lite nördiga Bloggforum var nyfikenheten på omvärlden lika stor som oron över den var på prestigefyllda Publicistklubben. På Bloggforum frustade deltagarna av idéer, engagemang och vilja till ständig konstruktiv omprövning. På Publicistklubben oroade man sig över hur man ska kunna fortsätta att göra precis det man alltid har gjort, trots ‘hot’ utifrån.

Problemet är väl att ingen journalist som vågar säga hur det är skulle få det publicerat eller haft en karriär kvar efter det. Vem bevakar bevakarna?

[via “Det perfekta tomrummet”:http://www.gustavholmberg.com/tomrum/archives/002571.html]

Jag tänkte egentligen inte kommentera valet i USA men jag håller med “John Quiggin på Crooked Timber.”:http://www.crookedtimber.org/archives/002808.html Även om man sitter på demokraternas sida så är det inte bra om Kerry skulle vinna med dessa förutsättningar. Bush har en majoritet av rösterna, kongressen är republikansk och han skulle behöva vinna med hjälp av domstolar i Ohio. Han skulle, som Quiggin säger, ha ansvar utan makt. Kerry skulle även behöva ta över Irak och ett galopperande budgetunderskott.

Crooked Timber: The poisoned chalice and a tiny ray of hope

Idag har en ny reklamkampanj från Socialdepartementets projekt Fl!cka startat.

Flicka

Jag tycker den är bra. Man bör verkligen fråga sig varför varje tjej som intervjuas inför Robinson tillfrågas om de kan tänka sig att vika ut sig eller varför Veckorevyn gör en “stor plastik guide” när tidningens målgrupp är 15-åriga tjejer.

Uppdatering: Enligt uppgift har Veckorevyns chefredaktör svarat på kampanjen in dagens Aftonblad. De har aldrig haft en “stor plastik guide för 15-åringar” och 2 tredjedelar av deras läsare är äldre än 20år. Jag har dock inte hittat artikeln på nätet än.

Uppdatering 2: Jag skall inte vara för snabb på publiceringsknappen. Nu hittade jag Aftonbladslänken: Aftonbladet: Redaktör rasar mot annonser

Av den oefterhärmlige John Cleese:

*How many Bush administration officials does it take to change a light bulb?*

None. There’s nothing wrong with that light bulb. There is no need to change anything. We made the right decision and nothing has happened to change our minds. People who criticize this light bulb now, just because it doesn’t work anymore, supported us when we first screwed it in, and when these flip-floppers insist on saying that it is burned out, they are merely giving aid and encouragement to the Forces of Darkness.

— John Cleese

Via “William Gibson”:http://www.williamgibsonbooks.com/blog/2004_10_01_archive.asp#109806963981083490